”Starway” till en förbättrad psykiatri efter brittisk förebild

20180307_083045

Psykiatrireformen (som genomfördes 1995) och nedläggningen av de stora mentalsjukhusen syftade till att personer med psykisk ohälsa skulle integreras i samhället. Det fanns en vision som nu långt senare genom projektet Trygg och meningsfull heldygnsvård kan komma att förverkligas. Huvudbyggnaden i psykiatri vid Lillhagen (strax utanför Göteborg) innebar ändlösa korridorer, förvaring och förstumning. Numera ligger där en parkeringsplats. Bild: Helena Maria

 

Vården inom psykiatrin kan förbättras betydligt. Nu har ett antal landsting i Sverige möjlighet att gå med i ett samverkansprojekt som hämtat inspiration från Storbritannien. Initiativet kommer från Region Örebro län och heter Trygg och meningsfull heldygnsvård

Syftet är att få ett mer positivt psykosocialt klimat som kan öka takten på återhämtningsprocessen hos patienterna. Dessutom lägger det stor vikt vid att patienter och personal kan känna sig trygga från hot och våld.

Talbart fick vara med när forskare Veikko Pelto-Piri på Region Örebro var i Göteborg  och presenterade projektet som bygger på det brittiska Safewards, och Star wards. 600 avdelningar i Storbritannien har deltagit i Starwards, vilket är omkring 70 procent av alla psykiatriska avdelningar, från akut- till högsäkerhetsavdelningar. Pelto-Piri pekar på tre punkter där man sett en positiv förändring.

  • Förbättringar av personalens moral, patienternas tillfredsställelse och vårdkvalitet.
  • Den fysiska miljön har förbättrats på avdelningarna.
  • Minskning av aggression på avdelningarna.

Det planerade samverkansprojektet Trygg och meningsfull heldygnsvård syftar till att kombinera Safewards och StarwardsStarwards har varit framgångsrikt i Storbritannien när det gäller utvecklingen av heldygnsvården, men det finns relativt lite forskning om det, berättar Pelto-Piri. Därför genomförs samverkansprojektet med hjälp av forskare som ska följa utvecklingen. Målet är enligt Pelto-Piri att fem regioner ska delta och ha minst två avdelningar där utvecklingsarbete sker.

Utvecklingsarbetet har inordnats under sju huvudteman, enligt Pelto-Piri. Ett av dem är rekreation och konversation. Och det här ska ske genom personalens initiativ, till exempel genom att ha volontärer på avdelningen som kan vara konversationspartner och vara med patienten på olika rekreationsutflykter.

Ett viktigt tema är också stödsamtal, terapi och egentid. Och enligt Pelto-Peri är det skyddad tid, tid som inte går att förhandla bort, eller dra in på grund av att något annat måste prioriteras. Skyddad tid innebär att vårdpersonalen har tid för oavbruten patientkontakt.

Det kan ses som ett led i att samtalsterapier ska spela lika stor roll som medicinering.

Fysiska aktiviteter ska integreras i det dagliga programmet där vårdplaneringen får anses vara en huvudpelare: Här betonar Pelto-Piri att en fem-dagars struktur ska användas med olika ämnen för varje dag. Minst en kvart om dagen ska patienten få för att med behandlande läkare, kontaktperson eller annan anställd diskutera vården.

Forskaren Veikko Pelto-Piri , Region Örebro, ser en mängd problem med innehållet i den psykiatriska heldygnsvården och också med hoten och våldet. Nu är han i inledningen av ett nytt samarbetsprojekt som innebär ett fullständigt program av meningsfulla och terapeutiska insatser på avdelningarna.
– Patienterna ska få stöd att lära sig hantera sina symtom och delta i behandlingen, säger han.
Bild: Helena Maria

Kontakten med utsidan ska behållas i form av besök, betoning av vidmakthållande av de sociala banden. Kontakt med familj och vänner ska uppmuntras.

När patienten kommer till avdelningen första dagen ska hen få skriva ned lite om sig själv, det vill säga berätta med egna ord något om sig själv istället för att beskrivningens makt helt och hållet ska ligga hos personalen. Yrke och anställningstatus ska också registreras vid inskrivningen för att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ska starta så snabbt som möjligt.

Patienten ska vara mer delaktig och ta mer ansvar för sin vårdprocess, men för att kunna göra det måste vården göras mer förutsägbar, menar Pelto-Piri. Han talar utifrån erfarenheten från sitt förra forskningsprojekt: Hot och våld inom slutenvården. Där han och ett antal medforskare gjorde intervjuer med 17 patienter inom rättspsykiatrin, allmänpsykiatrin och beroendevården. Därpå gjordes en kvalitativ innehållsanalys.

Pelto-Piri redovisade patienternas erfarenheter. Ett av önskemålen från patienter var en kommunikativ personal som ser och samtalar med patienter. Ett problem som beskrevs är att patienter använder mycket tid till att fråga och vänta. Vid frågor kunde patienterna få veta att personalen återkommer eller bli hänvisade till någon annan. Med lång väntan på åtgärd följde att patienter kunde bli irriterade.

Ett annat tema i Starwards är patientens ansvar. Meningen är att patienterna ska stötta varandra mer, till exempel i grupper. I det föregående forskningsprojektet såg forskarna att det fanns patienter som pratade med tysta patienter, som stöttade sina medpatienter.

Det är väldigt bra, enda farhågan är att patienterna lämnas åt sig själva i grupperna och på avdelningarna vid personalbrist som exempelvis vid sjukskrivningar. Såsom sker med PNOs (i Gamlestaden) vårdavdelning för inneliggande patienter med sju vårdplatser som håller stängt sedan jul på grund av sjuksköterskebrist, och stängningen ser ut att bli permanent.

Sammanfattningsvis: Forskaren Veikko Pelto-Piri fångar och synliggör det finstilta, de subtila processer som de dagliga rusherna på avdelningarna ofta missar.

 

/ Helena Maria

Länkar:
Pelto-Piri, Veikko: Mementum. På väg mot en värdebaserad psykiatri – ett utvecklingsprojekt kring etiska dilemman och värdegrundsarbete i psykiatrin. 2013, Nr.58. Rapportserie från Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro:

 

Pelto-Piri, Veikko, Trygg och meningsfull heldygnsvårdStar wards och Safewards, Region Örebro län:

Wards4

https://rsmhbloggen.se/category/hannes-qvarfordt/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s