Behovet av psykoterapi överstiger tillgången

Vi kan alla bli svanar. Mycket beror på om vi får/har fått rätt hjälp och stöd från början av den psykiatriska vården (eller primärvården) och vilka forskningsresultat och vilka teorier den lutar sig mot. Självförståelse vid psykisk ohälsa borde vara en rätt för den förståelsen är  fullt möjlig.   Bild: Helena Maria

Enligt professor John Read måste man vid psykisk ohälsa se till den sociala kontexten,och inte minst  fråga patienten om det finns något trauma. Om min psykiska ohälsa anses förorsakad av en biologiskt  avvikelse  som ligger utanför min egen kontroll ger den mig ingen möjlighet att jobba med den, enligt  Reads föreläsning.  Bild: Helena Maria

Behovet av samtalsbehandling överstiger tillgången

För att kunna möta den ökande psykiska ohälsan behövs framför allt en kraftigt ökad tillgång till

psykologisk behandling.

Detta läser jag på Socialstyrelsens webbplats, i ett nyhetsbrev gällande de uppdaterade riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom som publicerades den trettonde december.

Den största förändringen utgör de nya riktlinjerna för vård av barn och ungdomar.

Tidig upptäckt och ökad tillgänglighet till psykologisk behandling är ledorden.

Lise–Lotte Risö Bergerlind, som är psykiatriker och som har suttit med i projektledningsgruppen för riktlinjer fastslår i nyhetssammanfattningen att det framför allt är vid första vårdkontakten som det råder brist på personal med kompetens för psykologisk bedömning och behandling.

Rekommendationen av psykologisk behandling i kombination med läkemedel kvarstår, men behovet av ett utökat utbud av olika typer av psykologisk behandling lyfts fram, och det är det terapeutiska samtalet som är i förgrunden.

Önskar patienten enbart psykologhjälp så är det den hjälpen som ska ges enligt Patient lagen.

Det som i första hand rekommenderas i riktlinjerna är olika typer av kognitiv beteendeterapi (KBT).

Vårdcentralerna har en betydelsefull uppgift. De bör kunna erbjuda barn och unga psykopedagogisk behandling, där även föräldrar och familj tillsammans får verktyg att hjälpa den som drabbats. Det är Torsten Ivarsson, docent i barn- och ungdomspsykiatri, och med i projektledningsgruppen för riktlinjerna som säger det i nyhetssammanfattningen.

Det stora behovet av psykologisk behandling överstiger i dag tillgången enligt nyhetsbrevet.  Det slås fast att det här bristtillståndet i ett kortare perspektiv kommer att leda till ökade kostnader för vården, men att de kommer att plana ut på sikt.

I rapporten Stöd till utveckling av psykoterapeutisk kompetens – slutrapport om statsbidrag till landstingen 2009–2012 konstaterar Socialstyrelsen i sammanfattningen att behovet av psykoterapeuter inom landstinget är fortsatt stort, bland annat mot bakgrund av stora pensionsavgångar.

Socialstyrelsen ger också ut en lägesrapport för tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.

I lägesrapporten från 2015 står det bland annat att läsa att barn vårdas ibland inom allmänpsykiatrin.

År 2013 var det 41 barn som vårdades inom vuxenpsykiatrin. Sex landsting saknar i dag, poängteras det i lägesrapporten för 2015, vårdplatser för slutenvård inom barn- och ungdomspsykiatri verksamheten.

Psykos anges som den vanligaste diagnosen bland kvinnor och män i alla åldersgrupper,  och vidare att majoriteten av de kvinnor och män som vårdats för psykos är i åldern 25–34 år. Det framgår också att männen framför allt vårdas för psykos medan kvinnor vårdas för personlighetsstörning.  Det framkommer också att det förekommer tvångsåtgärder och även här finns det en skillnad mellan män och kvinnor, vilket går att utläsa ur den statistik som redovisas: För männen är läkemedelstillförsel som utförs under fastspänning den vanligaste åtgärden totalt, medan fastspänning upp till fyra timmar är vanligast bland kvinnor.

Med den nya patientlagen som trädde i kraft 2015 (2014:821) indikerar humanare förhållanden:

En av förändringarna innebär att informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas.Det klargörs även av att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens tillstånd.

Jag läser på Sveriges kommuners och landstings webbsida att syftet med den nya lagen är att tydliggöra patientens ställning, samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.

I sammanfattningen för Lägesrapporten 2017  (tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård) står det och jag citerar:

Psykisk hälsa är ett prioriterat område eftersom ohälsan ökar bland unga. Tillgången till psykologisk behandling är otillräcklig i förhållande till befolkningens behov framför allt inom primärvården.

Det händer oerhört mycket på det psykologiska forskningsområdet, (jag hänvisar till John Reads föreläsning nedan om förbindelsen mellan psykos och trauma psykos) det finns numera alternativa synsätt att resonera kring det här med psykisk ohälsa än det biomedicinska, och en  forskarna, som har på fötterna och gör det bäst,  är John Read, forskare, författare och professor i klinisk psykologi vid Swinburne University of Technology i Melbourne.

 

/Helena Maria

 

Tips:

Lyssna gärna på professor John Reads föreläsning från Köpenhamns universitet, oktober 2015: Who is right in psychiatry: psychiatrists or patients?

John Read var inbjuden till Danmark av The Forum of Existential Psykology and Therapy and The Danish Voice Hearers Network.

Läs gärna Hannes Qvarfordts inlägg på RSMH-bloggen den 3 oktober 2017: Medicinsk behandling får inte baseras på gissningar.

Läs gärna också Linda Weichselbrauns artikel: Jag tror på en psykiatrivård utan bältesläggning  i Socialpolitik.com från 29 juni 2014.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s