Årets julklapp hittar jag på socialstyrelsen

 

Socialstyrelsen vill undersöka barn och ungdomars olika miljöer och kommer att gå till ungdomarna själva och fråga dem om deras livsvillkor. Orsakerna är till ökningen i psykisk ohälsa är fortfarande okända, enligt rapporten. Bild: Helena Maria

Årets julklapp!

Årets julklapp hittar jag på socialstyrelsen: Den är dels att mer psykologisk behandling ska hjälpa  fler med psykisk ohälsa och dels att andelen barn och ungdomar som får recept på olika antidepressiva medel efter att ha blivit sjuka inte har ökat utan har varit oförändrat de senaste tio åren.

Det senare påpekar utredaren Peter Salmi  i ett pressmeddelande från Socialstyrelsen, och jag citerar det som är väsentligast i det sammanhanget:

 En tidig upptäckt och diagnostisering, där olika former av psykologisk behandling sätts in tidigt skulle eventuellt kunna ersätta läkemedelsbehandling vid psykisk ohälsa, så som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest.

 

Men,  för det finns också ett men, förutom de goda nyheterna ökar den psykiska ohälsan hos barn och unga på ett oroväckande sätt.

Den 13 december i år sände Studio Ett i P1 ett inslag som handlade om just detta.

Programledare var Li Hellström och Anders Garmin.

I det nitton minuter långa inslaget intervjuas bland annat barnpsykiatrikern Barbro Thurfjell, medicinsk sakkunnig på Socialstyrelsen.

Hon redogör för hur man har sammanställt information från de nationella registren och de gäller grupperna barn 10–17 år och unga vuxna 17 till 24 under åren 2006 till 2016.

Dessa ungdomar har kommit till vården och träffat läkare och fått en diagnos eller läkemedelsförskrivning, berättar Socialstyrelsens sakkunniga.

På programledaren Li Hellströms fråga om mörkertalen, så förklarar Barbro Thurfjell att rapporten gäller enbart de som varit på läkarbesök men att många kommer att träffa en sjuksköterska, en kurator, en sjuksköterska, men att än så länge ser man det inte i registren. Vidare så säger hon att de kommer att få göra det så småningom, men gör det inte i dag. Barbro Thurfjell berättar vidare att det säkert finns ett visst mörkertal, och att det också finns dem inbegripet i mörkertalet som aldrig är i kontakt med vården, utan försöker hantera det på något annat sätt.

Det redovisas i rapportens sammanfattning att omkring tio procent av flickor, pojkar och unga män har någon form av ohälsa, utifrån uppgifter i Socialstyrelsens nationella hälso- och dataregister 2016. Motsvarande siffror för unga kvinnor är femton procent påpekas det.

Vidare berättar Barbro Thurfjell att man ser att en del av den här ökningen av diagnostiseringen utgörs av ADHD hos de unga männen, men skiljer man och tittar på dem som inte har en sådan neuropsykiatrisk diagnos ser man att det är ångestsyndrom och depressioner som driver ökningen, understryker hon.

Rapporten redovisar också att bland pojkarna i åldern 10-17 år med kombinationen depression och ångestsyndrom så är självmord 25 gånger vanligare än bland pojkar i samma ålder utan diagnos.

I sammanfattningen framgår dessutom att diagnoser som tyder på skadligt  bruk och beroende också ökar, särskilt bland unga män.

Totalt utgörs gruppen av  totalt av cirka 190 000 barn och ungdomar och den enskilt största gruppen , drygt 63 000, består av unga kvinnor i åldern 18-24, berättas det i pressmeddelandet.

Socialstyrelsen har inte åtkomst till vilka riskfaktorer som finns beskrivna i de nationella registren. Men det som de kan se, enligt Barbro Thurfjell, är att den psykiska ohälsan finns i hela ungdomsgruppen, lite mer bland de som är i en utsatt situation, men den finns i hela ungdomsgruppen.

Bland de inom ålderspannet 10-17  har den psykiska ohälsan ökat med över 100 procent på de angivna tio åren. För de mellan 18-24- år ligger ökningen på närmare 70 procent. Enligt utredaren Peter Salmi finns det inga säkra svar på varför den psykiska ohälsan ökar.

Men, som han säger i pressmeddelandet från den trettonde december, kan det ha att göra med en ökad medvetenhet och att fler vågar berätta. Men eftersom hela ungdomsgruppen har drabbats av psykisk ohälsa tror Peter Salmi att ökningen har att göra med ungas livsvillkor, och jag citerar:

handlar det om de miljöer där alla barn och unga vistas, som under skolperioden. Men även inträdet i arbets- och vuxenlivet kan vara en del av förklaringen.

 I Studio Ett:s inslag poängterar Barbro Thurfjell att Socialstyrelsen kommer att fortsätta att titta på de ungas miljöer, och tala med de unga själva. Och betonar att det inte rör sig om någon ökad genetisk sårbarhet.

Ing-Marie Wieselgren, nationell samordnare för psykiatri SKL (Sveriges kommuner och landsting) intervjuas också.

Vi står inför en samhällsutmaning, menar hon och poängterar att resurserna för närvarande inte räcker till. Hon efterlyser också mer samordning.

2014 fick svensk psykiatri kritik från OECD om att just vården för ångest och depression behöver förbättras, vilket togs upp i ett inslag från Studio ETT.

socialstyrelsens hemsida läser jag att regeringen har tagit fram en strategi inom området psykisk ohälsa med början förra året 2016 fram till 2020.  Den pekar ut  fem fokusområden:

  • förebyggande och främjande insatser
  • tidiga, tillgängliga insatser
  • utsatta grupper
  • delaktighet och rättigheter
  • ledarskap och organisering.

I den Stökiga psykiatrin: minnen, samtal, tankar , summerar P.C Jersild sina erfarenheter inom psykiatrin och socialmedicinen ungefär med, om jag minns rätt,  att det är på det förebyggande området som insatserna först och främst måste sättas in. (Den stökiga psykiatrin recenserades i Göteborgsposten den 23 februari 2015 av  journalisten och författaren Hanna Jedvik)

Psykiatrin behövs i den mån som det förebyggande arbetet inte har gjorts.

 

/Helena Maria

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s